Att dricka för mycket

Spela roll! handlar om att uppmärksamma barn i familjer där någon vuxen dricker för mycket eller använder narkotika. Men vad menar vi med dricker för mycket? Det finns en del olika begrepp och definitioner som används i olika sammanhang.

Riskkonsumtion

När man pratar om riskkonsumtion så handlar det både om hur mycket man dricker totalt (antal liter) och hur man dricker. Det varierar också mellan undersökningar vilka mått man använder. I CANs Monitor-mätningar ställs frågan hur ofta man vid ett och samma tillfälle druckit alkohol motsvarande minst en flaska vin (75 cl) eller 5 snapsglas sprit (25 cl) eller 4 burkar starköl/starkcider eller 6 burkar folköl. Att dricka så mycket vid ett och samma tillfälle definieras som intensivkonsumtion. Att vara riskkonsument innebär att man dricker en genomsnittlig mängd alkohol som motsvarar minst 14 standardglas i veckan om man är man och minst 9 om man är kvinna och/eller att man intensivkonsumerar, enligt definitionen ovan, minst en gång i månaden. Ett standardglas motsvarar ungefär ett glas vin eller en liten starköl. Alla mått gäller vuxna, för unga används samma definitioner men andra mått.

Missbruk och beroende

Det finns olika skalor och metoder för att ställa en alkoholdiagnos. Ett exempel är DSM IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som används för att definiera både missbruk och beroende. Om minst tre av påståendena nedan uppfylls inom en 12-månadersperiod ställs diagnosen alkoholberoende:

  • Ökad tolerans – behov av påtagligt ökad mängd på grund av påtagligt minskad effekt.
  • Abstinens – karakteristiska abstinenssymptom eller återställare.
  • Använder till exempel alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs.
  • Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket.
  • Mycket tid ägnas åt att få tag på till exempel alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten.
  • Viktiga aktiviteter, på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etc., överges eller minskas på grund av bruket.
  • Bruket av exempelvis alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras.

Hur många är barnen?

Det finns många olika skattningar på hur många barn som växer upp i familjer där riskbruk eller missbruk förekommer. De procentsatser man kommer fram till varierar men med en sak gemensamt – barnen är många.

I USA (2000) har man skattat att 29 procent av alla barn under 18 år växer upp i en familj där det förekommer missbruk eller beroende och i en undersökning i 16 europeiska länder (1998) var skattningen 7-12 procent av alla barn under 15 år. I Sverige (2008) har man gjort en skattning att 20 procent av alla barn växer upp i en familj där minst en av föräldrarna är riskkonsumenter (se definitionen ovan). 2013 publicerades resultat från analyser av registerdata om barn födda 1987-1989. Där konstaterar man att 2,5 procent har haft minst en förälder inneliggande på sjukhus för alkohol, 1,5 procent för narkotika och 5,7 procent för psykisk sjukdom under deras barndom. I en annan svensk studie som också publicerades 2013 har man gjort en webbundersökning bland 1000 16-19-åringar. Studien visar att 20 procent av respondenterna hade föräldrar med problematisk alkoholkonsumtion, 44 procent uppgav att någon i deras närhet dricker för mycket och 10 procent uppgav att andras alkoholkonsumtion har påverkat dem negativt. I en kartläggning som presenterades 2014 uppskattas att 4-5 procent av barnen i Sverige bor i en familj där någon av föräldrarna har missbruks- eller beroendeproblematik.

Att växa upp

Barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik kan påverkas genom en ökad risk för oro, depression och ångest och löper också en högre risk att utveckla utåtagerande beteende. Men vi vet också att barn som får stöd av en vuxen i sin närhet har större förutsättningar att själva växa upp till friska och starka vuxna. Hur och var man får råd och stöd kan du läsa om under Vägar till hjälp.

Om våra källor

Monitorundersökningen startade år 2000 och är en månatligt genomförd telefonintervjuundersökning om anskaffning och konsumtion av alkohol och tobak, riktad till ett slumpmässigt urval om 1 500 personer (18 000/år) i åldern 16-80 år med huvudsyftet att skatta den totala konsumtionen i landet.

Det finns olika skalor för att fastställa att någon har ett missbruk eller ett skadligt bruk. I texten ovan beskriver vi DSM IV som anger kriterier för missbruk och beroende. Det finns också skalor som bedömer skadligt bruk, en sådan skala är ICD-10. Om du vill läsa mer om definitioner av missbruk och beroende rekommenderar vi boken Beroendemedicin (Studentlitteratur) av Johan Franck och Ingrid Nylander.

I texten ovan nämner vi ett antal publicerade studier där man på olika sätt försökt beräkna hur många barn som växer upp i familjer där någon dricker för mycket:

  • Grant BF: Estimates of US children exposed to alcohol abuse and dependence in the family. Am J Public Health 2000, 90(1) :112-115
  • McNeill A: Alcohol problems in the family. A report to the European Union London, U.K.: Eurocare (European Alcohol Policy Alliance) and COFACE (Confederation of Family Organisations in the EU); 1998.
  • Ljungdahl S: Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem – Omfattning och analys Östersund, Sverige: Statens folkhälsoinstitut; 2008.
  • Hjern A: Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de?
    Rapport 1 från projektet “Barn som anhöriga” – en kartläggning; CHESS vid Stockholms universitet; 2013
  • Elgán, T.H. and Leifman, H. (2013) Prevalence of adolescents who perceive their parents to have alcohol problems: A Swedish national survey using a web-panel. Scandinavian Journal of Public Health
  • Leifman H, Raninen J och Sundelin M (2014) “Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn – en genomgång av SKLs kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn”; CAN; 2014