Att dricka för mycket

Spela roll! handlar om att uppmärksamma barn i familjer där någon vuxen dricker för mycket eller använder narkotika. Men vad menar vi med “dricker för mycket”? Det finns en del olika begrepp och definitioner som används i olika sammanhang.

Att dricka för mycket

Kampanjen Spela Roll! använder formuleringen att “dricka för mycket”. Formuleringen är framtagen ur vetskapen om hur alkoholkonsumtion påverkar fler än just personen som dricker. Med detta i åtanke har även omgivningens upplevelse och bedömning betydelse för problemformuleringen. Ett tydligt exempel kan hämtas ur föräldrarelationen där föräldern riskerar försämra sina omsorgsförmågor i takt med stigande grad av alkoholpåverkan. Särskilt tydligt kan det bli för små barn som är mycket känsliga för förändringar i föräldrars sinnesstämning, reaktionsmönster, mimik etcetera. Det krävs ingen större mängd alkohol för att ett barn ska känna osäkerhet och oro inför sin förälder. Alla människor reagerar olika på alkohol utifrån individuella förutsättningar så som exempelvis genetiska skillnader. Det ena dryckestillfället behöver heller inte vara det andra likt beroende på tillfälliga skillnader i humör, vad och hur mycket personen ätit, grad av trötthet och så vidare. Detta är något som är viktigt att tänka på när vi går vidare till mer generaliserade definitioner för exempelvis studier på befolkningsnivå. En person kan kort och gott “dricka för mycket” oavsett hur hen står sig i förhållande till standardiserade konsumtionsmått vilka presenteras under rubrikerna nedan. Det räcker alltså med att en enda person uppfattar någons alkoholkonsumtion som problematisk enligt kampanjens definition. Att lyckas med att dricka alkohol på ett sätt som inte påverkar andra människor negativt ställer krav på självreflektion, inkännande och öppenhet inför andras uppfattning. Alla dessa förmågor försämras i ett tidigt stadium av berusning vilket är en försvårande faktor för den som dricker.

Riskkonsumtion

När det pratas om riskkonsumtion så kan begreppet ha olika innebörd beroende på sammanhang. Det handlar i någon mån om hur stor  mängd alkohol en person dricker totalt och hur ofta personen dricker. När det kommer till riskkonsumtion i undersökningssammanhang varierar det till viss del vilka mått som används. I CAN:s Monitor-mätningar ställs dels frågan “hur ofta man vid ett och samma tillfälle druckit alkohol motsvarande minst en flaska vin (75 cl) eller 5 snapsglas sprit (totalt 25 cl) eller 4 burkar starköl/starkcider eller 6 burkar folköl”. Att dricka så mycket vid ett och samma tillfälle definieras som intensivkonsumtion. Att vara riskkonsument innebär att man dricker en genomsnittlig mängd alkohol som motsvarar minst 14 standardglas i veckan om man är man och minst 9 om man är kvinna och/eller att man intensivkonsumerar (enligt definitionen ovan) minst en gång i månaden. Ett standardglas motsvarar ungefär ett glas vin eller 33 centiliter starköl (12 gram ren alkohol). Måtten är framtagna för vuxna.

Beroende och Missbruk

Beroende och missbruk är två begrepp som har olika innebörd och används olika beroende av sammanhanget. Beroende handlar om drogens påverkan och förändring av hjärnan. Missbruk handlar om hur droganvändandet påverkar personens liv och handlingar. En person kan exempelvis bli beroende av alkohol om personen dricker alkohol ofta under en längre tid. Personen kan märka det genom att hen exempelvis får svårt att sluta dricka och att sluta tänka på alkohol. Alkoholmissbruk kan snarare handla om att personen återkommande utsätter sig eller andra för risker eller att personen struntar i att göra viktiga saker på grund av alkoholintag. På senare tid har åtskillnaden mellan beroende och missbruk börjat ifrågasättas på det medicinska området. Kortfattat kan man säga att flera av de tidigare missbrukskriterierna har vävts in i beroendediagnosen. I diagnostiseringsmanualen DSM 5 diagnostiseras numera olika grad av “alkoholbrukssyndrom” (“lindrigt”, “medelsvårt” och “svårt”) i förhållande till 11 olika kriterier. Det händer att folk använder termen “missbrukare” slarvigt som en del i att beskriva en person och dess karaktär. Detta uppfattas ofta kränkande och riskerar framkalla en känsla av utanförskap och uppgivenhet hos personen. Beroende, missbruk och alkoholbrukssyndrom är alla exempel på tillstånd som en person “har” och som personen med eller utan hjälp och stöd kan göras fri ifrån.

Hur många är barnen?

Det finns många olika skattningar på hur många barn som växer upp i familjer där riskbruk eller missbruk förekommer. De procentsatser man kommer fram till varierar men med en sak gemensamt – barnen är många.

I USA (2000) har man skattat att 29 procent av alla barn under 18 år växer upp i en familj där det förekommer missbruk eller beroende och i en undersökning i 16 europeiska länder (1998) var skattningen 7-12 procent av alla barn under 15 år. I Sverige (2008) har man gjort en skattning att 20 procent av alla barn växer upp i en familj där minst en av föräldrarna är riskkonsumenter (se definitionen ovan). 2013 publicerades resultat från analyser av registerdata om barn födda 1987-1989. Där konstaterar man att 2,5 procent har haft minst en förälder inneliggande på sjukhus för alkohol, 1,5 procent för narkotika och 5,7 procent för psykisk sjukdom under deras barndom. I en annan svensk studie som också publicerades 2013 har man gjort en webbundersökning bland 1000 16-19-åringar. Studien visar att 20 procent av respondenterna hade föräldrar med problematisk alkoholkonsumtion, 44 procent uppgav att någon i deras närhet dricker för mycket och 10 procent uppgav att andras alkoholkonsumtion har påverkat dem negativt. I en kartläggning som presenterades 2014 uppskattas att 4-5 procent av barnen i Sverige bor i en familj där någon av föräldrarna har missbruks- eller beroendeproblematik.

Att växa upp

Barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik kan påverkas genom en ökad risk för oro, depression och ångest och löper också en högre risk att utveckla utåtagerande beteende. Men vi vet också att barn som får stöd av en vuxen i sin närhet har större förutsättningar att själva växa upp till friska och starka vuxna. Hur och var man får råd och stöd kan du läsa om under Vägar till hjälp.

En undersökning som CAN genomförde 2017, Skolelevers drogvanor, visade att var femte elev i årskurs 9 upplevt att någon av föräldrarna någon gång druckit för mycket alkohol och 14 procent att de haft flera negativa upplevelser av föräldrarnas alkoholkonsumtion under uppväxten. I undersökningen ställs sex frågor om olika negativa konsekvenser kring föräldrars alkoholkonsumtion; om någon av föräldrarna dricker för mycket, om man har bråkat med förälder som druckit alkohol, om man önskat att någon av föräldrarna ska sluta dricka alkohol, exempelvis. Men det finns även andra allvarliga konsekvenser. Resultaten visar nämligen att elever som haft flera negativa upplevelser under uppväxten använder alkohol, narkotika och cigaretter i större utsträckning än övriga jämnåriga.

Om våra källor

Monitormätningarna startade år 2000 och är en månatligt genomförd telefonintervjuundersökning om anskaffning och konsumtion av alkohol och tobak, riktad till ett slumpmässigt urval om 1 500 personer (18 000/år) i åldern 16-80 år med huvudsyftet att skatta den totala konsumtionen i landet.

Det finns olika skalor för att fastställa att någon har ett missbruk eller ett skadligt bruk. I texten ovan beskriver vi DSM IV som anger kriterier för missbruk och beroende. Det finns också skalor som bedömer skadligt bruk, en sådan skala är ICD-10. Om du vill läsa mer om definitioner av missbruk och beroende rekommenderar vi boken Beroendemedicin (Studentlitteratur) av Johan Franck och Ingrid Nylander.

I texten ovan nämner vi ett antal publicerade studier där man på olika sätt försökt beräkna hur många barn som växer upp i familjer där någon dricker för mycket:

  • Grant BF: Estimates of US children exposed to alcohol abuse and dependence in the family. Am J Public Health 2000, 90(1) :112-115
  • McNeill A: Alcohol problems in the family. A report to the European Union London, U.K.: Eurocare (European Alcohol Policy Alliance) and COFACE (Confederation of Family Organisations in the EU); 1998.
  • Ljungdahl S: Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem – Omfattning och analys Östersund, Sverige: Statens folkhälsoinstitut; 2008.
  • Hjern A: Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de?
    Rapport 1 från projektet “Barn som anhöriga” – en kartläggning; CHESS vid Stockholms universitet; 2013
  • Elgán, T.H. and Leifman, H. (2013) Prevalence of adolescents who perceive their parents to have alcohol problems: A Swedish national survey using a web-panel. Scandinavian Journal of Public Health
  • Leifman H, Raninen J och Sundelin M (2014) “Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn – en genomgång av SKLs kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn”; CAN; 2014